MIG-svets → Bäst-i-test (2024)

Letar du efter en MIG-svets har du hamnat rätt. Till skillnad från en TIG-svets som är svårmanövrerad, är MIG-svetsning betydligt enklare att utföra – nästan lika enkelt som att använda en pinnsvets. Därför är det den vanligaste metoden för hobbysvetsare. Men hur funkar den då? Genom att mata en kontinuerligt massiv trådelektrod från maskinen till pistolen, bildas en båge mellan elektroden och basmetallen. På så sätt värms metallen upp och smälter samman. Dessutom används skyddsgas, vanligtvis argon eller helium, för att undvika kontaminering. Vidare används MIG-svetsning bland annat för att svetsa aluminium och plåt, vilket är orsaken till varför det är vanligt för att svetsa bilramar.

Dock är utbudet väldigt brett vilket gör det svårare att veta vilken modell du ska välja. Därför har vi sammanställt de bästa MIG-svetsarna på marknaden. Därtill har vi skrivit en omfattande köpguide om allt du behöver tänka på innan du genomför ditt köp.

Börja således med att läsa på ordentligt nedan, för att därefter göra ett så genomtänkt val som möjligt.

Så väljer du MIG-svets

För att välja en så bra MIG-svets som möjligt måste du tänka på några särskilda faktorer. För det första ska du tänka på hur mycket strömstyrka du behöver för att svetsa i de material och tjocklekar du behöver. För det andra ska du fundera över huruvida du vill ha en med skyddsgas eller utan. För det tredje måste du väga priset i relation till kvaliteten. Utöver nämnda faktorer har vi nedan listat det viktigaste du måste tänka på för att välja den bästa MIG-svetsen för dig.

1. Strömstyrka
   Den viktigaste faktorn när du ska välja en MIG-svets är strömstyrkan. Det vill säga hur mycket värme som svetsmaskinen kan generera. Vanligtvis räcker det med 30 ampere för att svetsa tunnare metaller. Men om du av en händelse behöver svetsa tjockare material så krävs det minst 140 ampere. Därför är strömstyrkan, eller inställningsområdet, i regel ett spann mellan X-Y. Orsaken till detta är för att tunnare metaller bränns vid om du använder för hög ampere. Därför ska du välja en modell som spänner mellan en så låg och så hög strömstyrka som möjligt.
2. Arbetscykeln
   En arbetscykel är kort sagt den procentuella del av 10 minuter som du regelbundet kan svetsa innan överhettning sker. Verktyget har denna inbyggda säkerhetsmekanism för att skydda dig som användare om du skulle glömma bort dig själv och råka svetsa för länge. Mot den bakgrunden får du alltså en regelbunden svetsperiod på 4 minuter om arbetscykeln är 40%. Följaktligen behöver MIG-svetsen vila under de resterande procenten (60%), d.v.s. i 6 minuter. Således får du 4 minuters aktiv svetstid och därefter 6 minuters vilotid. Beroende på vad du ämnar svetsa kommer ditt behov se annorlunda ut här. Därför ska du fundera ordentligt på hur lång arbetscykel du vill ha.
3. Trådmatningshastighet
   En ofta förbisedd faktor är med vilken hastighet som tråden matas från maskinen till svetspistolen. Om du har en för hög hastighet kommer det för mycket tråd, varpå stänk skjuts i alla möjliga riktningar. Å andra sidan kommer en för låg matningshastighet resultera i en ojämn svetsning. Således måste du hitta en gyllene medelväg, och förutsättningen för detta är att välja en MIG-svets med anpassningsbar matningshastighet.
4. Med eller utan gas
   En faktor som du förr eller senare måste förhålla dig till är huruvida du vill ha en MIG-svets med gas eller utan. Orsaken till varför du behöver en skyddsgas är för att det skyddar tråden mot syre. Av den orsaken används en annan typ av tråd för svetsning utan gas, som heter flusstråd och som skyddar sig själv helt enkelt. Vidare är det lättare att svetsa med gas då det inte blir lika mycket slagg och stänk. I synnerhet för nybörjare. Väljer du istället en MIG-svets utan gas får du räkna med ordentligt med slagg och smuts. Dessutom finns det risk för att du bränner hål i materialet.
5. Pris
   Med tanke på att en MIG-svets i regel kostar mellan 4000 – 30,000 är det extremt viktigt att du inte gör ett impulsköp. Tvärtom kräver ett så här dyrt verktyg ordentliga efterforskningar så du inte köper fel modell. Därför rekommenderar vi att utgå ifrån dina individuella behov. Så behöver du t.ex. svetsa tunna metaller så behöver du inte köpa en värstingmaskin. Å andra sidan ska du inte heller köpa en för billig variant som går sönder efter några användningar. Därmed är det en avvägning mellan kostnad och kvalitet.
6. Garanti
   Som en konsekvens av att priset är högt så erbjuder de flesta återförsäljare en förmånlig garanti. Dock skiljer sig detta från återförsäljare till återförsäljare och bör därför dubbelkollas innan köp. Till exempel är det många som erbjuder en garantiperiod på hela 5 år, medan andra bara ger ynka 12 månaders garanti. Vår stadiga rekommendation är att aldrig köpa ett verktyg med mindre än 1 års garanti, så nöj dig inte med en lägre tidsperiod än detta.

Fördelar med MIG-svets

Det finns en hel drös fördelar med en MIG-svets. För det första blir svetsningen jämn tack vare den ständigt matade tråden. För det andra blir det mindre rökutveckling. För det tredje är den superenkel att använda – trots att du är nybörjare. Utöver detta har vi nedan listat samtliga fördelar:

• Möjliggör effektiv svetsning eftersom du slipper rengöra eller byta stavar stup i kvarten.
• Otroligt enkel att använda – något som tyvärr inte kan sägas med en TIG-svets.
• Den regelbundet matade tråden gör att du kan svetsa i jämn takt med hög precision.
• Utmärkt för mekaniserad svetsning.
• Väldigt låg rökutveckling.
• Svetsar djupt.
• Rent resultat utan slagg.
• Avsevärt mindre svetsstänk rengöring krävs.
• Perfekt för att använda i garaget.

Nackdelar med MIG-svets

Som du ser ovan finns det många fler fördelar än nackdelar med en MIG-svets. Men det finns ändå några sämre aspekter som vi vill belysa.

• Utrustningen som krävs för att kunna använda MIG-svetsen ingår vanligtvis inte i priset. Därför måste du lägga ut mer pengar på att köpa skyddsgas och munstycken etc.
• Det är inte rekommenderat att använda en MIG-svets utomhus eftersom den är beroende av skyddsgasen. Detta innebär att om du ändå envisas med att använda den utomhus, kommer vinden blåsa bort gasen varpå svetspölen blir förorenad.
• Svårt att svetsa metaller som är tjockare än 1,2 centimeter.

Så väljer du skyddsgas

Har du bestämt dig för en MIG-svets med gas så är det viktigt att du väljer rätt skyddsgas. Därför har vi nedan listat de vanligaste gaserna samt en tillhörande förklaring för varje.

• Argon – Utmärkt för att skydda svetsen från syret i luften. Blandas ofta med koldioxid för att stabilisera bågen ytterligare.
• Helium – Detta är en väldigt dyr gas och används ganska sällan vid MIG-svetsning på grund av att det blir svårare att penetrera. Istället är det vanligare för TIG-svetsning där det ger bättre resultat.
• Syre – Tack vare syre flyter svetspölen bättre. Oftast används bara 5% syre och blandas vanligtvis med någon annan gas som t.ex. argon.
• Koldioxid – Om Helium är bäst för TIG-svetsning är koldioxid bäst för MIG-svetsning. Lämpar sig utmärkt för tjockare material.

Så använder du en MIG-svets

Trots att en MIG-svets har ryktet om sig att vara lättanvänd, har vi skapat en lathund nedan för hur du på säkrast sätt använder din svetsmaskin.

1. Se till att inga barn eller husdjur är i närheten.
2. Sätt på dig en svetshjälm.
3. Börja med att kontrollera svetshastigheten genom att göra en godtycklig rörelse.
4. Anpassa hastigheten utifrån vad du ska svetsa.
5. Håll svetspistolen med cirka 1 centimeters avstånd till svetspölen.
6. Övervaka flödet av gas. Är det för lite skyddsgas behöver du trycka på avtryckaren lite mer.
7. Se till att din kroppshållning är stabil och känns bekväm.
8. Arbeta lugn och metodiskt och ta en paus så fort du blir stressad.